Förväntningar runt bordet
Gruppen, med representanter från olika områden, verkar enat positiva, både till att bli inbjudna till ett samtal på temat film och rörlig bild i stadsrummet, och till att låta filmen som uttryck och som aktivitet ta mer plats i staden. Nyfikenheten kring vad film kan bidra med var stor. Deltagarna kom för att lyssna, men också med förhoppningar om att samverka.
The creative policy gap
Att intresset var stort tydliggjordes av att frågan—hur gör man då?—ställdes omgående. Vad behövs? Hur aktiverar vi staden, våra platser? Hur kan staden möjliggöra det här? Frågorna lades så att säga omedelbart på bordet. Flera bidrog med exempel på hur de arbetar för att få till samverkan mellan kultur och näring. Det uttrycktes tydligt intresse för kulturella inspel i byggnadsprocesser. Och det togs upp exempel på vad som kan komplicera gemensamma processer. Det kulturgeografiska begreppet the creative policy gap introducerades för att beskriva glappet mellan kulturaktörer och beslutande positioner i staden, olika förståelse för vad kultur gör och är.
Filmen som källa för platsidentitet
Under samtalet diskuterades frågan om vad film och rörlig bild skulle kunna göra för våra gemensamma rum. Här nämndes marknadsförings- och profileringsaspekter men också filmen som en källa för platsidentitet. Vikten av att utveckla metoder för medskapande och delaktighet understryks som avgörande för att åstadkomma värden som kan vara demokratiskt utvecklande. Flera lyfte filmens förmåga att nå brett bland stadens invånare i och med att den av många anses ha låga trösklar. Genom detta kan filmen fungera som en kraft för många olika syften—sociala möten, delade upplevelser, igenkänning, inkludering och eget skapande och visande.
Tillfälligt och permanent
En föreställning om konst i offentlighet är att den installeras permanent. På detta område har det skett stora förändringar vilket tas upp i samtalet. Här talas om spänningen mellan det temporära och det permanenta kopplat till filmen som konstform.
Stadens mellanrum
Samtalet gav många exempel på matchningsproblematik mellan de som tillhandahåller lokaler och stadens rum å ena sidan och de som saknar platser för att skapa kulturnärvaro å andra sidan. Det efterfrågades insikt och större förståelse för vad en upplåten lokal under kort tid, medan den står tom, kan göra för skillnad, om hur en plats som anses låganvänd med förhållandevis små medel kan aktiveras och upplevas mer positiv av invånare. Det efterfrågades ekonomiska resurser och upplåtande av platser, men också inblick, dialog och kunskap—närmare samverkan.
Social hållbarhet
Vikten av social hållbarhet för stadens invånare och besökare och en hållbar arbetssituation för kreatörer, var de två aspekter gällande hållbarhet som var mest framträdande i samtalet. En tredje aspekt handlade om fastighetsägarnas högt prioriterade mål att skapa trygga miljöer med hög säkerhet och vilken roll kulturen kan spela i detta tex. genom ljussättning, sociala evenemang, offentlig konst etc.
