Attraktiv stad—för vem?
Samtalet tog sin början i ett problematiserande av attraktivitet som mål. Utifrån strukturell problematik, baserad på kritik mot icke-demokratiska processer, påtalades risken att de som har makt att bestämma anpassar utveckling utifrån sitt eget sätt att leva. Och att detta är något som sker mer eller mindre (o)medvetet. Att bjuda in medborgarna i stadens utformning påverkar och formar synen på vem som skapar och vem som är publik. När vi talar om att göra staden mer attraktiv behöver vi med andra ord alltid vara tydliga med—för vem?
Självorganisering och ekonomiska resurser
Ekonomiska resurser diskuterades som ett villkor för att fältet ska blomstra, för att kreativa initiativ ska uppstå. Konstnärlig självorganisering och att lämna över delar av makten skapar utrymme för kreativ frihet. Tillsammans kan man rita om såväl den kreativa som den faktiska kartan. Att ge kulturen utrymme kan skapa nya flöden i staden. Flera exempel delades under samtalet kring detta.
Kreatörernas behov av utrymme
Under samtalet konstaterades att både professionella kreatörer och kreativa invånare behöver utrymme att öva i rätt miljö. Nya filmiska uttryck och format kommer inte till utan att det skapas utrymme för att testa och pröva hur de fungerar i stadsrummet. Precis som graffitin växt fram genom praktiken, att måla på fasader, så behöver filmkreatörer pröva hur verk fungerar i stadsrummet. Det finns en risk att det som erbjuds är en färdig form så som skärmar i stadsrummet. För att erbjuda utvecklingsmöjligheter behövs tänkas vidare än så—platser mellan husen där film och rörlig bild kan ta plats. Det är skillnad att skapa film i traditionell mening och att skapa filmverk som ska fungera i stadsrummet. Det krävs olika kompetenser, färdigheter och samarbeten som exemplifierades under samtalet.
Kompetensbehov
Matchningsbehovet mellan fastighetsägare och kreatörer som dykt upp i varje samtal kompletteras här med ett behov av att förtydliga rollerna—vilka roller och kompetenser som behövs när. Vad kan en curator bidra med i ett gestaltningsuppdrag? En konstnärlig ledare? En projektledare? Filmskapande för stadsrummet befinner sig knappt i sin linda och det återstår arbete på flera olika plan för att nå mer mognad i processerna. Vilka utbildningsbehov kan skönjas? Hur kan vi minska glappen mellan å ena sidan produktion och skapande, å andra sidan visning och delad upplevelse? Hur kan processer göras enklare? Detta var frågor som diskuterades.
Tekniska förutsättningar
Vår högteknologiska tid borde rimligen lämpa sig för att skapa förutsättningar för digitala verk i staden. Vad skulle behövas för att komma vidare i utvecklingen så att tekniken och uttrycken kommer invånare, besökare och kreatörer tillgodo? Samtalet vittnar om att viljan finns och att mycket görs. Under samtalet diskuterades vikten av filmkommissionärt arbete för att skapa länkar mellan filmen och staden, och den strävan som finns att förenkla processer vad gäller tillstånd, evenemangsrutiner, upplåtelse av mark och samverkan med berörda myndigheter.
